Telegrafera

Min kollega Dag och jag funderar på hur det gick till när man skickade meddelanden till varandra, när det inte fanns telefon eller e-post. Vi visar därför trycksaker som hänger ihop med att telegrafera. Man använde en apparat, en telegraf, med vars hjälp man sände ett kort meddelande. Med elektricitetens hjälp for signalerna sedan iväg genom ledningen och nådde en mottagande station. Där kunde meddelandet läsas upp eller så skickade man ett papperstelegram till rätt mottagare. Det fanns ledningar i luften och på botten av Atlanten. Samuel Morse konstruerade en elektrisk telegraf på 1830-talet *. Det fanns optisk telegraf innan dess och enklare telegrafer. Jag tror att 1902 kunde man telegrafera över hela världen – jorden var sammankopplad. Mitt bästa lästips är: ”Telegrafboken” av Tahvanainen.

I Sverige
År 1853 fanns det en telegrafledning mellan Stockholm och Uppsala. Det gick åt 1 800 telegrafstolpar. Efter ett tag började man samarbeta med järnvägen; för stolpar och utväxling av telegram. Den rosaröda taxan till vänster, gäller för telegram genom stationer i Sverige och är från Kungliga Telegrafstyrelsen. Den är för år 1869.

Utomlands
Det första telegrammet mellan Europa och Amerika sändes år 1858. Problemet var ju Atlanten som låg emellan. Lösningen var att lägga en kabel på botten av Atlanten – den transatlantiska telegrafkabeln. Tidigare hade det tagit dagar att skicka meddelanden i pappersform med båt. Flyga kunde man ju inte på den här tiden.

År 1859 kostade det, enligt den vita taxan till vänster, ungefär 9 riksdaler att telegrafera till olika platser på Sardinien. Man fick skriva 1-20 ord i telegrammet och det sändes från Hamburg. På baksidan av taxan finns en tabell för kostnader till Nordamerika. 10 ord från Liverpool, via New York, till Washington kostade 7 riksdaler och 84 öre. Meddelandet verkar har passerat olika stationer. Dyrt måste det ha varit – alltså inte möjligt för vem som helst.

Det har gått några år och det är 1905. I den vita foldern till höger står det att just det här företaget lagt ned en femte kabel i Atlanten. Bolaget som gjorde arbetet kallar sig för The Commercial Cable Company. Företaget grundades år 1884 och ville få ned kostnaderna och få bort monopolet. De skriver att man kan sända 270 ord i minuten. Lägsta kostnaden är 1.30 per ord.

Vad krångligt! Jag sms:ar på min mobiltelefon…

Taxorna återfinns på: Telegrafi Taxor, inom Förvaltning. Och kabelföretaget på: Affärstryck. Utländska firmor. Kapsel: A-F 1900-1920. 8:o.

* För årtal och mer information om telegram och att telegrafera – se uppslagsverk och Internet. Läs i boken ”Svensk teknikhistoria”. Du kan söka på Televerket och telekommunikation. Tekniska museet har pålitlig information och bilder om att telegrafera.

Utvecklingen ledde fram till trådlös telegrafi. Radiovågor med sändare och mottagare. När det gäller telefonen så kom den i slutet av 1870-talet. Brev och pappersmeddelanden har man ju kunnat skicka länge: via ryttare, skjuts, brevduva och till fots. Och bil! Från plats till plats och till slut fick mottagaren budskapet. Strävan har alltid varit att det ska gå så snabbt som möjligt, för att budskapet skulle vara aktuellt. Varför inte läsa boken ”Från röksignal till fiberkabel” av Bengt Eriksson?

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Telegrafera

  1. Carina skriver:

    Den finns en bok av Bosse Sundin som heter ”Den kupade handen : människan och tekniken”. I den finns ett kapitel som heter ”Att övervinna tid och rum”. Där står det på sidan 191 och följande om telegrafen.