Matsedel 1873

Måndagen den 12 maj 1873 kröntes Oscar II och hans gemål Sofia till kung och drottning över Sverige och Norge i storkyrkan i Stockholm. Huvudofficiant var ärkebiskop Anton Niklas Sundberg och kung Oscar var högtidligt placerad på drottning Kristinas silvertron. Han hade anlänt till kyrkan i uniform med en blå furstlig mantel och med en furstlig krona på huvudet. Drottning Sofia, klädd i vit sidenklänning, fick åka vagn till förrättningen.

På kvällen samma dag hölls en påkostad kröningsmiddag på slottet. Menyn finns bevarad i Vardagstryckets rikhaltiga samling av matsedlar. Efter 1860 hade tryckta matsedlar börjat bli vanligt förekommande men snart blev mer påkostade matsedlar, tryckta i färglitografi, vanliga i högborgerliga och aristokratiska miljöer. Samtidigt blev den sena middagen, Dinen, den främsta umgängesformen inom aristokratin och bland det högre borgerskapet.

På kröningsmenyn från 1873, flankeras det stora riksvapnet – med två lejon som sköldhållare – av slottet och storkyrkan, huvudarenorna för dagens evenemang. Skölden är krönt av en kunglig krona och konungens valspråk. Inramningen är elegant och variationsrik och innehåller bilder på druvklasar, vinbuteljer och längst ner fiskar, fåglar och andra bytesdjur. Illustrationerna speglar tidsandan men också det faktum att tillgången på vilt och fisk var vida större i den tidens Stockholm än vad den är i dag.

Matsedelns uppställning följer i huvudsak det franska schemat; Potage (soppa) – Hors d´euvre (smårätter) – Relevées (förrätter) – Entrées – Rotis (stekar) – Entreméts (mellanrätter) – Dessert.

Sju viner är upptagna på matsedeln, bland andra champagne. Det var vanligt att man vid liknande tillställningar serverade champagnen mitt i måltiden. Kanske förundras vi över den stora mängden rätter på matsedeln? Så var seden både före och under den oscarianska eran – och även senare. Ända långt in i vår egen tid serverade de bättre restaurangerna sina middagsgäster ett flertal rätter – inte bara Förrätt, varmrätt och dessert – vilket i bästa fall sker i dag. Notera att osten åts före desserten. Vad åt man då och vad drack man då på kvällen den 12 maj 1873? Trots tillgången i KB, på utmärkta gastronomiska uppslagsverk har jag inte lyckats tyda alla garnityrer och tillbehör. Här kommer mitt försök;

Potage

Sköldpaddssoppa

Consommé på kungligt vis (vanlig consommé)

Hors d’oeuvre

Små pastejtimbaler m. garnityr av potatiskroketter och blomkål

Relevées

Färsk lax m. en sås av stekt lax, timjan, vitlök, konjak, rödvin, vitlök och ansjovis. Kokas och monteras m. smör

Oxkött m. upplagda kokade grönsaker som morötter, haricot verts, ärter och blomkål

Entrées

Små kycklingar på engelskt vis

Rådjurskotletter a’ la Varenne

Gåsleverpastej a’ la Gutemberg

Rotis

Stekt morkulla med sallad från trädgården

Entreméts

Hel sparris Beurre fouetté (kokt sparris m. något kryddat smör)

Pudding Vésuvienne

Champagnegelé

Casque de nougat a’ la moderne

Ost, smör och kex

Dessert

Blandad glass

Kompotter

Orange et quatre mendianis

Konfekt

Viner (utan kommentarer)

Xeres et vin d’oporto

Chataeu La Rose

Creme d’Yquem

Champagne

Marcobrunner

Vieux Madère

Constantia

*

Eftersom Sverige och Norge vid denna tid befann sig i union fick Oscar senare på sommaren, den 18 juli, även krönas i Nidarosdomen i Trondheim. Kröningen i Trondheim ger oss en uppfattning om resandets villkor vid denna tid och det kan kanske därför vara tillåtet att göra ett avsteg från det kulinariska huvudtemat. Oscar, som var mycket road av resor, fick under den utsträckta färden till Trondheim rika möjligheter att stifta bekantskap inte bara med norska personer och miljöer utan också med norrland och folket där. Färden från Stockholm, med början den 26 juni, gick nämligen först med båt till Hälsingland, där några dagars uppehåll, med påföljande kortare dagsutflykter, gjordes – vidare med båt till Sundsvall – därefter fortsatte man med häst och vagn (bitvis med båt) in genom Ljungans dalgång mot Jämtland och Östersund. Under denna förmodligen ganska ansträngande ”eriksgata” mötte kungen, under glada och ömsinta former, sina norrländska undersåtar. Färden framskred under lövade äreportar och mellan skaror av festklädd allmoge. Vid något tillfälle under resan agerade kungen fadder vid ett barndop.

När den svenska delegationen nådde riksgränsen mot Norge,  möttes den av norska myndigheter. I Tronheim återsåg Oscar sin drottning Sofia, som anlänt med båt från Kristiania. Fredagen den 18 juli kröntes paret i Nidarosdomen. En norsk kröningsmiddag hölls senare i Kristiania. Först den 12 augusti var Oscar tillbaka i Stockholm efter nästan två månader på resande fot.

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.