Ett samhällsnyttigt boende

Svenska Slöjdföreningen 1935. Ill: Bibi Lindström

Under 30-talet spirade djärva radikala idéer, framförda av bland andra Alva Myrdal och den radikala arkitekten Sven Markelius. I en ny boendeform skulle vardagssysslorna organiseras mer kollektivt. På så sätt skulle gifta familjemödrar kunna lägga mindre energi på hushållssysslor och istället bli en tillgång som yrkesarbetande. De skulle även få utrymme att delta i föreningslivet och i olika rörelser. Barnen skulle erbjudas pedagogiskt utbildad personal, något som enligt Alva Myrdal hade ett värde i sig. Den politiska visionen var att kollektivt organiserade vardagssysslor skulle ge även familjemödrar utrymme att ta en mer aktiv roll i samhällslivet. De skulle bli en tillgång i byggandet av det nya samhället. Idéerna om arbetsdelning var kontroversiella. Förslaget att gifta kvinnor skulle lämna sin post som vårdare av hem och barn mötte hård kritik. Starkast var farhågorna för att kärnfamiljen skulle vara i upplösning.

Kollektivhuset i Stockholm

I maj 1935 var det så dags att bjuda in till visning av det nybyggda kollektivhuset på John Ericssonsgatan 6 på Kungsholmen i Stockholm. Det var Svenska Slöjdföreningen (numera föreningen Svensk Form) som stod som utställare. Markelius var arkitekten bakom huset som följde funktionalismens moderna idéer. Lägenheterna var små. Det fanns tillgång till tvätteri, livsmedelsbutiker, städcentral, barnstuga samt inte minst restaurangen. Som mest var 20 personer anställda för att utföra sysslorna. Restaurangen var försedd med mathiss upp till lägenheterna och utrustad med interntelefon. Som framgår av texten nedan så nyttjade de boende hellre mathissen än restaurangens gemensamma sittdel. För just detta kollektivhus var det inte heller gemenskapen som man ville uppnå, utan det var en rationalisering av vardagen som eftersträvades. Arbetsdelningen skulle leda till ökad samhällsnytta. Det var främst radikala intellektuella som flyttade in i huset. Arbetarfamiljer tycks ha varit underrepresenterade bland de boende -förmodligen fanns fler arbetare bland de anställda än bland de boende.

Foto: Atelje Wahlberg

Flera andra kollektivhus uppfördes i storstäderna under ungefär samma tidsperiod, bland andra det så kallade YK-huset som Yrkeskvinnornas Klubb lät uppföra på Gärdet i Stockholm 1939. YK-huset var tänkt för akademikerpar med barn.

På 50-talet hade hemmafruidealet vuxit sig starkare och bostäderna som nu byggdes var åter anpassade för kärnfamiljen som enhet. Enfamiljsvillor blev mer tillgängligt även för arbetarfamiljer. Kollektivhus ansågs vara ett ideal för en liten elit. Men andra kollektivhus skulle komma att byggas. Idealen bakom husen har varierat. För en del av de efterföljande kollektivhusen var till exempel ett viktigt syfte att öka gemenskapen mellan de boende. Exempel på det är BiG-föreningar (Bo i Gemenskap). År 2006 fanns ca 2000 lägenheter i kollektivhus.

Foto: Atelje Wahlberg

Diskussioner om rationalisering av hemarbete återkommer alltjämt på flera plan. Idéerna är många och kommer från flera politiska håll. Nivån kan vara kollektiv såväl som individualiserad. Idag är exempelvis tillgången till plats på förskola en lagstiftad rättighet. Hur förhåller sig följande begrepp till modernismens idéer om arbetsdelning: Livspussel, RUT-avdrag, butler i tunnelbanan, klass, kön, vårdbidrag, matkasse, nattis…En del av idéerna är bubblare och samtliga begrepp har väl tydliga politiska hemvister. Frågor om hur, huruvida och inte minst varför detta bör organiseras väcker ofta het debatt.

Markeliushuset ägs idag av bostadsrättsföreningen Fågelbärsträdet som bildades 1935. De gemensamma lokalerna hyrs ut till en privat förening som driver daghem, samt till en restaurangverksamhet. Mathissen finns kvar. Huset byggnadsminnesförklarades 1992.

Trycken:

Affischen som visas överst i texten är från Svenska slöjdföreningens utställning 1935. Illustratör är Bibi Lindström. Affischen finns på KB placerad under Allmänna utställningar. Den och många andra affischer kan ses i Libris. 

De andra bilderna är hämtade från broschyren Kollektivhuset i Stockholm, utgiven av Bostadsrättsfören. Fågelbärsträdet, 1937. Red. och foto: Viola Wahlstedt-Markelius. Broschyren finns hos Vardagstryck på Polit.Ekon.Bostadsfrågan.

Källor och lästips:

Dick Urban Vestbro: Kollektivhusens historia

Anne-Marie Elmqvist: En debatt om kollektivhus i det tidiga 1930-talet: Den gifta kvinnan möter moderniteten, C-uppsats vid Linköpings univ. VT 2006

Bostadsrättsföreningen Fågelbärsträdets hemsida: www.markeliushuset.se

Wikipedia.se -uppslagsord: kollektivhus, John-Ericssonsgatan, Sven Markelius, Alva Myrdal, funktionalism

På KB och andra bibliotek kan du finna mängder av litteratur och film- och ljudmaterial om kollektivhus och deras historia.

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.