Mariefred tur och retur.

”Gripsholm slott – en sommarsaga”.

Det är titeln på Kurt Tucholskys bok som han skrev 1931. Den här turistbroschyren är på tyska och  tryckt 1962. Varför jag valde just den här broschyren är för att många tyska turister alltid besökt  Mariefred just för att se Gripsholm slott och även Mariefreds kyrkogård där Kurt Tucholsky begravdes  enligt sin egen önskan sommaren 1936.

Tucholsky räknades till de viktigaste publicisterna i Weimarrepubliken. Han var satiriker, kabaréförfattare, diktare och romanförfattare. Han såg sig själv som pacifist och antimilitarist och varnade för de antidemokratiska tendenserna i  den tidens politik och för det hot som nazismen utgjorde. Hans texter från 1929 och 1931 brändes under de landsomfattande bokbålen i Nazityskland 1933 och han fråntogs sitt tyska medborgarskap.

Marifred belägen vid Mälaren är en sommaridyll där kultur och historia flätas samman. Det är min barndoms stad och ligger mig därför fortfarande varmt om hjärtat. Det finns en känsla som bäst uttrycks i Ernst J. Lundqvists dikt ”Vår barndoms stad”.

Vår barndoms stad vid Mälarns blå vatten,

i vasaborgens röda murars hägn,

än dröjer kvar i ljusa sommarnatten kring dig en fläkt av saga och av sägn./…/.

Ernst J. Lundqvist redaktör från Stockholm och född i Mariefred 1893.  Lundqvist var bland annat chefredaktör för ”Folket i Bild mellan 1934 -1946. Han var med andra ord en utflugen mariefredspojke och kanske var han medlem i Föreningen Marifredspojkarna? Den här dikten av Lundqvist hittade jag nämligen i sin helhet i ett Minnnesblad från 1939 av nämnda förening. Den heter ”Vår barndoms stad”. Dikten skrevs till Föreningen Mariefredspojkarnas första hemstadsbesök, söndagen den 4 juni 1939. Detta minnesblad ligger på signum: Sällskap.Lokala.Stockholm i våra samlingar om ni skulle vilja läsa hela dikten.

 Till Mariefred tar man sig gärna med ”Maja” som marifredsborna kallar sin sköna ångbåt som trafikerar Stockholm – Mariefred varje sommar både nu och 1950, när den här broschyren med turist- och sommarturer trycktes. ”Maja” går fortfarande från Klara strand klockan 10.00 och anländer nuförtiden till Slottet och staden 13.30. ”En semesterdag med S/S Mariefred är alltid värd att minnas” står det inuti den här broschyren.

S/S Mariefred byggdes 1903 för traden Stockholm-Enhörna-Mariefred och här har hon seglat sedan dess. Fartyget har ägts av samma rederi Gripsholms – Mariefreds ångfartygs AB sedan 1905. Det koleldade ångfartyget byggdes för  rederiet Mariefreds ångfartygs bolag och sattes i trafik 1903 i konkurrens med rederiet Ångfatygs AB Gripsholm och dess ångfartyg Gripsholm. Efter förslag fråm Gripsholmsbolaget beslöt de båda rederierna att gå ihop. Det nya bolaget fick namnet Mariefreds – Gripsholms ångfartyg AB.

Under 1950-talet (när den här broschyren trycktes) och framåt gick trafiken med stort underskott och efter 1965 års säsong var kassan tom och rederiet till salu. Föreningen stiftelsen Skärgårdsbåten övertog aktiemajoriteten i rederiet. Fartyget och trafiken till Mariefred hade därmed räddats för eftervärlden och därför kan vi fortfarande njuta av denna sköna syn när ”Maja” anländer Mariefreds hamn.

Nedan ser ni ett tryck från 1857 som ligger på signum: Bolag.Rederi i våra samlingar. Det är bolagsreglor för Mariefeds ångfartygs-bolag antagna den 30 september 1857. Broschyren är tryckt i Strängnäs. ”Bolagets ändamål  är, att med inköpta ångfartyget Sophie underhålla communication emellan Mariefred och Stockholm, såväl för fraktgods som för passagerare”. Så lyder de första raderna i skriften. Det var alltså detta rederi som lät bygga S/S Mariefred  och satte henne i trafik samma år.

Den 30 september 1895 invigdes Norra Södermanlands järnväg med pompa och ståt av Kung Oskar den andre. Redan den 16 februari öppnades delsträckorna Saltskog – Strängnäs samt Läggesta-Mariefred för provisorisk trafik och den 26 maj samma år öppnades delsträckorna för allmän trafik. Den 1 oktober 1895 öppnades banan officiellt för allmän gods- och persontrafik.  Delsträckan Läggesta – Mariefred var 3,3 km. Kostnaderna för Norra Södermanlands järnväg kunde man år 1900 sammanfatta till 4 350 288 kronor. För det fick man 121.7 km lång normalspårig järnväg med bangårdar, signalanläggningar och husbyggnader. Som dragkraft till tågen hade man köpt 7 stycken tanklok. Numera är det den smalspåriga museijärnvägen Östra Södermanlands järnväg som går mellan Mariefred – Läggesta – Taxinge Näsby.

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.