Ett par bokauktionskataloger – 1822 och 1845

Under min tid på Bibliotekshögskolan i Borås kunde jag, trots en oftast skral ekonomi, som vanligt inte avhålla mig någon längre tid från antikvariatsbesök. På ett antikvariat i Göteborg fick jag en vårdag 1981 vittring på ett exemplar av Anders Rhyzeliu’s Episkoposcopia Sviogothica eller Sticht och Biskopschrönica, det vill säga; Biskop Rhyzelius bekanta biskopskrönika från 1752. Vid den här tiden hade jag en särskild vurm för äldre litteratur – mitt historiska intresse var också sedan länge grundmurat. Boken bytte straxt ägare – priset var 225 kronor.

Boken är i gott skick – några samtida korrekturanteckningar förekommer här och var i marginalen. Gravyren över Anders Rhyzelius (1677-1761) finns fortfarande kvar före titelbladet. Liknande gravyrer har ju ofta skurits ur böckerna och ramats in som tavlor. En namnteckning på frampärmens insida upplyser oss om att boken ägts av J. Adlerbeth och under dennes namnteckning finns datumet; 5 juni 1822. Längst ner finns noteringen; Köpt på Auction efter Öfverintend. m.m. Tham. En svag rundad markering mellan dessa två anteckningar antyder att det där suttit ett exlibris.

Jacob Adlerbeth (1785-1844) är framför allt känd som grundaren av Götiska Förbundet. Han var personlig vän med med en annan av Förbundets medlemmar, överindendenten och riddaren Pehr Tham till Dagsnäs (1737-1820). Pehr Tham är känd som en ivrig fornforskare och historieskrivare i Olof Rudbecks götiska men oftast okritiska anda men han är också bekant för sina många synpunkter i lanthushållningen, försöken att avskaffa vissa helgdagar, propagandaskrifter mot det överdrivna bruket av brännvin – men också mot tobaksrökningen, som Tham menade var orsaken till två tredjedelar av alla eldsvådor. Som donator gjorde Pehr Tham betydelsefulla insatser. Vissa delar av Carl Gustaf Warmholtz historiska bibliografi (Femton band 1782-1817) kunde utges tack vare ekonomiskt stöd från Pehr Tham. Tham var ett barn av upplysningen men från honom gick också starka trådar ner till den Götiska historieskrivningen. Någon har sagt att om Tham under Uppsalatiden, som bara blev tvåårig, fördjupat sina akademiska kunskaper, så hade han måhända kunnat undvika att i sina historiska texter fastna i rena fantasier och falsarier. Thams historieskrivning väckte löje på många håll – redan under hans levnad. Att Odens son Dag, givit namn åt gården Dagsnäs, var en av de mera fantasifulla teser som Pehr Tham drev.

Möjligen är det Pehr Tham som varit bokens förste ägare. Jacob Adlerbeth som delade Pehr Thams historiska värdegrund och som troligen besökt honom på Dagsnäs i Västergötland och då beskådat hans stora bibliotek, hade säkert all anledning att senare bevaka bokauktionen. Biblioteket på Dagsnäs var – vid sidan av fornforskningen och trädgårdsskötseln – Pehr Thams käraste tillhåll. Det kan tyckas egendomligt att Tham inte förordnat att biblioteket, efter hans död, skulle hållas samlat. Men så var inte den allmänna seden. Boksamlingen såldes på auktion i Stockholm den 18 februari 1822.

Bokauktionskatalogen finns bevarad i Vardagstryckets samlingar under signum; Bibliografi, Bokauktionskataloger, jan-april 1822. Samlingen innehöll 1586 nummer. Min bok är förtecknad i Qvarto-avdelningen på sidan 19, med nummer 278. Många av böckerna var redan på sin tid av betydande ekonomiskt värde – på det hela taget vittnar katalogen om ett medvetet samlande även långt utanför Thams huvudintresse – fornforskningen.

Jacob Adlerbeths liv fick ett tragiskt slut i och med en drunkningsolycka den 2 september 1844. Det var en solig sensommardag och Adlerbeth hade tagit sig ut till Tegeludden vid Lilla Värtan för att bada. Troligen drabbades han av ett slaganfall eftersom man hittade honom på mycket grunt vatten med ansiktet nedåt. Kläderna låg prydligt sammanvikta på stranden. Bokauktionskatalogen efter Adlerbeth – som också den finns i Vardagstrycket – upptar 930 nummer, plus kartor, gravyrer, medaljer och mynt. Auktionen hölls, med början den 22 februari 1845 i Stockholm. Biskopskrönikan återfinns under avdelningen Qvarto, på sidan 6 med nummer 72. Om nu Thams och Adlerbeths auktionskataloger granskades parallellt, skulle vi kanske finna att många böcker som tillhört den förre, återfinns i bokauktionskatalogen efter den senare.

De 225 kronorna 1981 känns i dag som en god investering, åtminstone på det andliga planet och det är, som så ofta förr, lätt att konstatera att böcker har sina vägar.

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.