Korkfabriksaktiebolaget under luppen

Korkfabriksaktiebolaget gav 1914 Centraltryckeriet i uppdrag att mångfaldiga en högkvalitativ reklambroschyr, som huvudsakligen består av ett större plantryck som vecklas ut. (Se Biblis 2013:63.)

Här syns bland andra tre män som arbetat i den grafiska branschen, nämligen Jan Alvant, Lasse Andersson och Tor Åkervall. De är liksom jag medlemmar i Litografklubbens arkiv. Vi tog oss en första snabb titt på trycksaken, under en visning som jag arrangerade. Min visning innehöll till största delen material inom huvudkategorin litografi. När jag valde ut materialet fokuserade jag mycket på illustrationerna och valde bort det som jag trodde till största delen var boktryck med trägravyrer.

Några reflektioner från min sida:
Observera att vid tryckorten står en siffra – 178. Den koden leder förmodligen till en uppgift hos tryckeriet. Kanske till vem som litograferade fabriksbyggnaden och lämnar besked om vem som gjorde de gula korkarna. Tänk om det är nyckeln till hur trycksaken i detalj är gjord? Vem som tryckte är sannolikt inte antecknat, eftersom tryckaren hade lägre rang. Eller så leder koden till uppgifter om upplaga och pris. Titta också stilen på tryckorten. Eventuellt är orden skrivna för hand.

Jag menar, i egenskap av att vara en bibliotekarie som arbetar med en mycket omfattande samling, att det kan vara värt att vara medveten om att en enskild trycksak kan bestå av olika grafiska tekniker. Är man osäker kan man säga att det är; blandteknik. Så har man inte påstått något som inte är korrekt. Antingen låter det som en meningslös utsaga eller pekar det mot en mer reserverande hållning. Ett annat alternativ är att använda sig av uteslutningsmetoden och då är ett rimligt förslag när det gäller denna trycksak – färglitografi. En orsak är att bilden på fabriken förmodligen är ritad med krita och därför är snyggt suddig. Även beroende på att en del av dekoreringen är gjord på fri hand med pensel och penna.

På engelska skulle man kategorisera trycksaken ungefär så här: A booklet, a broadsheet – chromolithography.

Ett krux med Centraltryckeriet i Stockholm är att de var kapabla att nyttja många olika trycktekniker för att framställa ett accidenstryck för 100 år sedan. Jag behärskar inte eller har kunskap om alla gamla tekniker. Inte heller har jag klart för mig hur man kunde använda stenen eller plåten fullt ut när man arbetade med olika metoder. Så jag divergerar i mitt resonemang och funderar vidare på hur till exempel korkarna gjordes.

Allra helst vill jag resa tillbaka till 1913/1914 och gå in i lokalerna, studera utrustningen och lyssna på hantverkarnas prat.

Man får själv välja vad som är meningsfulla påstående, när det gäller trycksaker och deras framställningstekniker. Jag är till min natur filosofiskt lagd.

  

Skulle man katalogisera just det här objektet går det bra att i katalogposten skriva in tryckeriets namn, Centraltryckeriet Stockholm, såvida man har tid till det. Hade det varit ett tryckeri med orden ”litografisk anstalt” i företagsnamnet, hade man registrera det. Men fundera på om det är givet att objekt som är mångfaldigade på ett litografiskt tryckeri alltid är en litografi?

Det här inlägget postades i Pliktexemplar, Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.