En torkhäst är en – vad då?

Torkhästen

Jag har en tid grubblat över vad en torkhäst var för något. Läste om ”torkhästen” på ett ställe, men förstod inte riktigt mig på vad det kunde röra sig om.

Jo, det är en träkonstruktion som man hängde upp kläder på för att de skulle torka i ett varmt rum. Jag fann svaret  bland 1800-talets affärstryck format 4:o i en trycksak från Stieltjes maskinaffär, som var återförsäljare för the Troy laundry machinery company.

Nu vart jag på gott humör.

Fast nu börjar jag fundera på varför anordningen kopplas samman med en häst. För att man hängde upp ett plagg på något som kunde ses som en hästliknande konstruktion? Kan liknas vid att en sadel läggs på hästens rygg eller så sitter man upp på en häst med betsel. Eller…

Nu hänger jag med huvudet igen.

Men SAOB ger svaret på sökningen ”torkhäst” med hänvisning till liknelsen med en häst. Deras första belägg är från 1913. Reklamtrycket som vi har är från 1899. Reklam borde således också användas för att beskriva svenska språkets utveckling.

Så igen blir jag besviken på ordboken.

För övrigt så är, tror jag, illustrationen en signerad trägravyr – xylografi *. Signaturen kan vara ett firmanamn. Skulle någon göra en sådan här bild idag skulle det betraktas som ett avancerat jobb som knappast någon skulle åta sig. Gravera med lupp för ett småtryck – ”nä lägg av”. Då för tiden ett rutinjobb av en yrkesskicklig hantverkare som inte betraktades som en  konstnär.

Detalj_stieltjes                  Stieltjes

* Jag frågade en gammal typograf hur man helt säkert vet hur en illustration är gjord. Svaret jag fick var: När man har klichén i sin hand.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.