Berlins klädaffär – litograferad av Runan

Reklamfoldern från 1892 till företaget Carl A. Berlins skrädderi är ett stort objekt som mäter 26,2 cm x 36,5 cm. Vi har visat den på bloggen tidigare – Carl A Berlin. Det är en avancerad trycksak som huvudsakligen är litograferad. Lauritz Baltzer ledde tryckeriets arbete under något år, men 1896 var han fortfarande knuten till verksamheten. Så det kan vara just han som har utfört teckningarna, för att han var en driven specialist.

Berlin_detalj Berlin_linjerna

En del av bakgrunden består av jämna tunna linjer i rött och andra partier är grundade med likadana blåa linjer. Motiv är sedan uppbyggda på linjerna med hjälp av krita. Med lupp och förstoringsglas får man syn på dessa raffinerade detaljer. Min vän Jan Alvant, som är pensionerad litograf, gjorde mig uppmärksam på dem för ett bra tag sedan när han var in en sväng till KB.

Grafiskayrken1939 Grafiskayrken1939_2 Grafiskayrken1939_3

Hur gick man tillväga när de fina linjerna drogs upp? Eventuellt gjordes den aktuella ytan fet för att därefter gummeras. Sedan linjerade man, liksom skar upp, och tryckte med färg i de vågräta öppningarna. Eller drogs de upp med fet krita för att sedan tryckas. Ett möjligt svar är att man använde sig av tekniken carreaugrafi som beskrivs i ”Grafiska yrken” från 1939. På svenska kallades det för karrågrafi. Teknikens benämning internationellt är ben-day och läs här om metoden. Artikeln bringar klarhet i en hel del som man grubblat över.

Berlin_ansiktet

På sina ställen bygger linjer upp bilden på egen hand och då syns de med blotta ögat. Tänk på att linjer kan ju göras på skilda vis. Även med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel som en linjeringsmaskin. Jag tycker man ska försöka sig på att känna in trycksakens karaktär och inte dra till med snabba slutsatser. Vi moderna människor tvivlar för mycket på den egna handens skicklighet. Förr fanns manuella hantverk i större utsträckning. Men jag är inte kapabel att begripa mig på alla litografiska knep som spritsning och att ströppla.

Berlin_namnet_runan

Företagets namn i rött är textat för hand, menar jag. De två R:en och L:en inte är likadana och A är inte heller exakt lika. De båda g:na i gatuadressen har var sin form. En textlitograf kalligraferade även ”in reverse” med bokstäverna felvända direkt på tryckformen. Tillvägagångssättet bör kallas för; sidvänd textning. Transperant papper är bra att ha ibland som stöd. Texten ingår i ett område präglat av handens fria stil. Inom högtryck finns typer som benämns som fantasibokstäver, men här har samma bokstav alltså en egenart.

Runan_detalj_2

Hur är det med adressen i den bågformade bården? Ser jämn ut och en del bokstäver har samma form, men de tre n:en är inte lika. Och de befinner sig i ett handtecknat parti.

Berlin_text_typer

Men viss text är satt med typer. Kunde man kombinera i samma press? Ja, text med typer kunde tryckas över från ett boktryck till stenen. På ett tryckeri kunde det självklart finnas pressar för båda teknikerna; litografi och högtryck. Ett tryckeris namn pekar ut en inriktning, som Runans litografiska… eller de  som slutar med ordet; boktryckeri.

Berlin_gröna_gula Berlin_runan_berget

Hela motivet är som alltid tecknat i svart för att sedan tryckas i färger.

Varje tryckfärg krävde en sten, eller möjligtvis zinkplåt. En folder består av ett vikt ark. Alla pappersarken trycktes alltså flera gånger. Och tunt papper har använts för att foldern ska kännas smidig och sofistikerad.

Berlin_grodan_baksidan Runan_berlin_baksidan

Förutom svart tryckfärg har gult, blått och rött används. Det är mycket arbete bakom att blinda och maskera ytor som inte ska få en viss tryckfärg på sig. Och göra passmärken för att allt ska passa ihop.

Berlin_grönalöv Berlin_ranka_detalj Berlin_runan_blomranka2

Grön tryckfärg har inte använts. Blått är tryckt på gult som blir det gröna. Där det är grönt finns små partier med enskilt blått eller gult. Inte bara god syn krävs utan erfarna ögon. Så det kan krävas att man är minst två personer för att lyckas presentera rimliga förslag. Input från flera behövs således, som från Mats Larsson på LUB. Och en litografisk bild kan tryckas i ännu fler färger, påminde bokbindaren Fredrik Lilja mig om.

Beskuren_Rödtext_baksidan  Berlin_blåa_korta_linjer

På baksidan finns röd text som också är satt med typer; boktryck/letterpress.

Runan_baksida_text Berlin_svart-blått

Och till sist återigen en text skriven för hand, vilket ska synas tydligt i och med att de båda G:na i Långgatan inte alls är identiska. Det svarta avlånga området är förstärkt i den övre kanten för att övergången till det blåa ska vara skarp.

Upphovspersonen har fångat ett asiatiskt tema som låg rätt i tiden för att förmedla känslan av flärd. Ett skickligt konstverk. Osignerat, eftersom man kan veta sitt värde ändå. Ett tillfällighetstryck som man visste skulle imponera just då och i en framtid.

Insidan_Berlin

Från folderns insida med återblickar på äldre mode

Praktiker reserverar sig med rätta inför efterhandskonstruktioner. Och själv förhåller jag mig skeptisk till det mesta.

Helt okej om vi stundtals är oense, eftersom det leder oss vidare.

Loggan_berlin

Initialerna C A B förhand utformade som en logga med släta färgpartier i kombination med suddiga.

Foldern är ett mästerverk! Min enda anmärkning är att mannens fötter är för smala.

Det här inlägget postades i Okategoriserade, Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.