Östen visar en bok om; hästen

ÖH Hästbok4 Sport-Ridning

Boken från 1751 innehåller det mesta man behöver veta om det ädla djuret hästen. Så klart ett skelett och beskrivningar av det inre, så att man kan bättra på en hästs hälsa.

Hästdetalj

För ett tag sedan hann jag ifatt Östen Hedin i boksamlingen och frågade honom om han hade någon bra bok om hästar i bakfickan. Och det hade han.

Och vi pratade om det här med att om man ska avbilda ett djurs inre, fungerar det inte att titta på en levande häst. Man får studera avbildningar och objekt där de inre organen är utplacerade. Ett tillvägagångssätt som går långt tillbaka i tiden.

HästbokSport  Hästbok4

Östen hastade snart vidare och jag travade iväg åt ett annat håll. Boken står åter på sin plats. Den som öppnar och bläddrar i den, frigör liksom de plana tryckta illustrationerna och de blandas ihop med minnen av hästar man sett genom åren.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Observera

att snart visar Östen Hedin upp en bok med hästar. Ett hästskelett – le squelette du cheval.

Vignettaffischiris

Vignetthand

Vignetthandaffisch

Vignett_affisch

Detaljer från affischer med vignetter, i form av pekhänder. Och var vänlig att notera att detta är högtryck, letterpress, på mycket tunt papper. Proffsigt. (Tryckorten på Iristrycket är lite smetig. Ett sämre ex, av en upplaga med avancerad tryckteknik.)

Affischfinger

Publicerat i Affisch, Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Dagstidningen i förändring

Affischsamlingen

Den här tidningen bytte framställningsmetod 1969.

Från högtryck till offset.

Högtryck kan liknas vid att; klappa händer.

Offset är som att; göra bearnaisesås.

Digitaltryck, flexografi, Landa – va e de? Kan nån, så kan _____.

Lågtryck – det är när det regnar ute.

Affischer_ större än A1

Idag har papper vill jag påstå ett oförtjänt dåligt rykte.

Titta på dina kläder istället. Att vattna bomullsfält, färga textilier
och ge anställda extremt lite i betalt skadar miljön och människorna.

Men folk gillar att köpa nytt och resa ut i världen.

Vad väntar härnäst? Ännu mera förpackningar och maskiner som sköter sig själva.

Men det gör inget, för man kan titta på serier, äta enligt LCHF, åka mc, hemslöjda, gå på konserter, odla i stan, engagera sig i en speciell fråga, kolla på porr…

Eller?

Affischer_bokväsen, tidn, tryck

Jag ställer mig frågande till dagens ungdom som köper latte i pappmugg
och verkar inte ha förstått att mobilen drar ström.

Jo, jag vet. Jag är för gammal.

Längtar efter en papperstidning som är läsvärd.
Ordet ”läsvärd” är förresten ett gammalt ord som finns belagt sedan 1788.

Affischer

Publicerat i Affisch, Okategoriserade, Vardagstryck | Etiketter | Lämna en kommentar

Veterinärer har koll på hästens inre

Vardagstryck_medvet

Huvudfrågan handlar om hur man går tillväga för att avbilda en hästs inre. Det finns olika tryckta anatomiska bilder. Givetvis med tiden fotografier och numera digitala skisser.

En illustratör kan ju inte se in i djuret, utan måste ta hjälp av tidigare avbildningar i böcker, uppsöka ett naturhistoriskt museum, rådfråga en fackman. För att på alla sätt och vis skapa ett skelett med organ i skapligt rätta storlekar. Man måste finna lösningar på problemet med att en bild är platt, men djurets inre är i flera lager. Knivigt.

Vardagstryck_medvet_sida

I alla fall har veterinärer genom åren haft bra koll på de inre organen, eftersom folk har behövt få sina hästar friska igen. Och djurläkarna har lagt hästar på bord och sprättat upp dem, lyft upp och tittat på magsäck, njurar, lever och tarmar. Salar med sittplatser för åskådare i undervisningssyfte har funnits länge.

Vardagstryck_Med_vet

För den som vill teckna av ett djurs inre finns åtminstone idag särskilda böcker.

Publicerat i Okategoriserade, Vardagstryck | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Hästar i tryck – flera reprometoder

Fr_Wagner

Åter till avbildning av hästar.

Vi värmer upp med en traditionell bild som finns i Fredrik Wagners reklamkatalog.

Med vilken metod en bild reproducerades – tja, det finns ett antal möjliga över en lång tidsperiod. Litograferade, men här stöter vi på en häst i högtryck. Hmm, är det skillnad på kromotypi och boktryck? Är det en illustrationsmetod? Verkar vara en press som är mycket bra på färgåtergivning. I alla fall ett färgtryck från 1905 som visar vad flott som kan frambringas med en viss tryckpress (modell E i katalogen).

FR_Wagner_snällp_chromotyp  Fr_Wagner_snällp  Fr_wagner_snällpress_kromtyp-657x1024

Lupp, förstoringsglas, mikroskåp och gärna kringuppgifter behövs. Överblick, känsla och jämförelsematerial. Teknikutveckling är en viktig faktor att ta med. Det sammanlagda intrycket skapar en teori. Långt mer än 10 miljoner småtryck i samlingen medför att det passar att vara ödmjuk inför en illustration.

KBA

Jag träffade Frank Steen och Nils Franzén på Typografiska museet i Hede/Horndal nyligen. Nils började på Ivar Häggströms 1948 och är idag 88 år. Han kan trycka en färgillustration i form av klichéer med raster i en högtryckspress – Heidelberg Vinge. Lupp behövdes för att få till klichéernas vinklarna precis rätt.

Grafiska handböcker

Kan man alltid se skillnad på rasterpunkter i offset och punkter i boktryck? Högtrycket lär ha klarare färger, eftersom vatten inte är inblandat. På Häggströms tryckeri var lokalerna för högtrycket placerat längst ned i byggnaden, därefter sätteri och bokbinderi. Och troligtvis kom offseten på 40-talet och hamnade då högst upp. På lämpligt avstånd från de traditionsbundna högtryckarna.

Så illustrationer kan se snarlika ut, men tillverkade på olika sätt. Själva bilden gjord med en teknik och tryckt med en annan. Svårt. Såvida man inte har pålitliga tillagda uppgifter. Någon kan veta mera om en bild.

Publicerat i Okategoriserade, Vardagstryck | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Regnbågstryck

Lunds_universitetsbibliotek_iristryck

För att skapa de här randiga affischerna gjorde man i korthet så här:

Man delade in lådan för tryckfärg i partier med hjälp av metallbitar. Sedan tog man med spateln en klick färg från olika burkar och stoppade i. Eller valsen. När pappersarken trycktes i högtryckspressen åstadkoms en mjuk övergång mellan färgerna. Efter ett tag gick färgerna i varandra, så det fick bli en liten upplaga.

Det är ”gubbarna” på olika tryckerimuseum som har förklarat tillvägagångssättet för mig, när vi stått vid någon gammal tryckpress. Jag har läst i en dansk bok om en annan metod: Att fylla strutar med olika färger och knyta ihop dem med ett snöre och hänga över för att få till ränderna. Det finns nog varierande tekniker för att få till separata färger.

Iristryckrainbow printingsplit fountain.

När papper tillverkas behandlas ytan, men jag tror inte att man för 100 år sedan kunde köpa regnbågsfärgat papper. Och att stå och måla ränder på ark med en pensel på tryckeriet, ställer jag mig tveksam till att man gjorde.

Teori är en sak. Praktiskt kunnande en annan. Jag kan ha fått procedurerna om bakfoten.

Gman_LUB

Trycksaker kan vid första anblicken se likadana ut, men kan vara frambringade på helt skilda vis och under olika omständigheter. Den här katalogen har också en framsida i regnbågens färger. Men den är tillverkad långt senare och gör reklam för ett företag som sålde tryckfärger, nämligen G-man. G som i E. T. Gleitsmann.

Affischerna på hyllan och reklamkatalogen har jag fotat under en praktik på vardagstryck på Lunds universitetsbibliotek.

Här nedan en affisch i KB:s samling och Maruice Rickards och Michael Twymans beskrivning av iristryck i The Encyclopedia of Ephemera:

-A1_Im_1905_6      Encyclopedia of ephemera_Rickards_Twyman

Jag har funnit ett udda regnbågstryck som ser helt annorlunda ut. Mats Larsson på LUB tycker just det är det stiligaste. Det udda trycket där metalltyperna har skiftande färg, skymtar i vänstra hörnet av de här kopiorna jag gjort:

Kopior_iristryck

En stor affisch, en liten om Amerika och en flyer som bjuder in till lustigheter:

Affisch_cirkus_A1- Affisch_cirkus

Affisch_-A1  FlyerAffischer_baksidor

Titta på de här nedan som är lite mer sofistikerade, utan ränder. Denna som är tryckt så att gult och korallrött går ihop till orange:

A1-_Im_1916_65

Och röda och blåa partier som sträcker sig vågrätt över stolpaffischerna:

Biografaffischer_-A1     Detalj        Deatlj2

Publicerat i Affisch, Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Hästens anatomi i flera dimensioner

Hästliggfolio Hästenutvikt

Äntligen! Här är så att säga Pia Carlssons häst!

Hästen_Pia  Hästen

Det ser ut som om vi trasslat in oss, men hon jobbar numera på bevarandeenheten så hästen vecklades ut varsamt. Tidigare var Pia bibliotekarie på framtagningen, så hon hittar i boksamlingen lika bra som i sin egen ficka. Efter 30 år har man koll.

Hästenigen Häst1901_2

Bildverkets titel ”Huvuddragen av hästens yttre och inre kroppsbyggnad” är en ödmjuk kommentar, eftersom det är detaljerat ritat. Hjärtat har lite klassisk hjärtform och dörrar att öppna.

Hästenspappdelar Hästenshjärta

Siffrorna gjorde att Pia drog slutsatsen att det till bilderna måste finnas en ”brosche”. Med hjälp av katalogens kort inom Zoologi fann hon den förklarande broschyren under uppställningsordet Nyström, på hyllorna där böcker i vanligt format står.

Häst1901 Hästbroschen

Edvard Torbjörn Nyström var veterinär och har alltså hjälpt till, så att organen hamnat på sina platser. Men tecknade gjorde sannolikt någon på ateljén som tillhörde tryckeriföretaget. Planscherna är tryckta i Tyskland, förmodligen 1898. Själva efterbehandlingen, att skära ut och foga samman, gjordes väl där också. Bilderna i sin ”förpackning” fraktades sedan till Sverige. Funderar på om bilderna användes för utgivning i andra länder också.

Till bilderna bifogades som sagt ett svenskt texthäfte som trycktes på Centraltryckeriet 1901. Alltsammans gavs ut av Aktiebolaget Ljus.

Hästlappen

Om ett tag dyker det upp ett ännu äldre skelett till en häst. Men först några tryckpressar och extra stora affischer.

Publicerat i Okategoriserade, Vardagstryck | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett hästskelett

Bengtssons lito Bengtssonslito2

Innan vi tittar på den av Pia så snabbt lokaliserade zooanatomiska flerdimensionella stora hästen, kikar vi på den här planschen på tunt affischpapper som finns i boksamlingen.

Bengtssonslito_det  BTrycklista

Planscherna trycktes av Bengtssons i Stockholm. På trycklistorna finns i början av 30-talet tillägget offset, men de borde väl mångfaldigat med hjälp av båda plantrycksmetoderna. När de gjorde sig av med sina litografiska pressar känner jag inte. Och nu har jag varit runt i magasinen och spanat på olika hästar och trycksaker, så jag vet inte om detta är litografi eller offset. Maskinellt raster och alla procedurer är jag inte helt insatt i. Och tryckår för dessa planscher fanns inte på dem och jag har gjort annat emellanåt, så jag har inte kollat i katalogen. Pust!

BengtsTL

Nästa gång kommer vi få se en hästs inre organ, som min kollega Pia Carlsson skickligt återupptäckt. Med hjälp av metoden att kolla på fack direkt, utan någon hjälp av katalogen. Fast det finns bildminnen och ett kartotek i huvudet på henne.

Relevanta fack för hästar är:

Medicin Veterinärmedicin

Naturvetenskap Zoologi

Sport Ridning

Och tillvägagångssättet är att man kollar på folio och liggfolio först och sist vanligt bokformat. Hästar är ju stora, liksom golv. Trycksaker som gör reklam för golv finns därför även på liggfolio. Hänger ihop med trycksakskultur, som baserar sig på en rad faktorer. Lite svårförklarat och bygger också på känsla, eftersom hus är stora men reklam för hus mest finns på vanligt format upp till A4. Lite snårig tankegång som blir krånglig att reda ut här…

Publicerat i Okategoriserade, Vardagstryck | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Tips om hur litografi går till

Via länken ser du Litografiska museets plansch med en hästs inre organ. Studera de 14 bilderna som ger ett hum om hur hästen preparerades för tryckning i olika färger. Sällsynt att litografens förarbete är sparat och i så stort format. En klatsch är skisser och teckningar och transperant papper används ibland för att kalkera av till tryckformen.

Rhodes  Henry J Rhodes

Boken The art of Lithography från 1924 är intressant och Tamarinds mer moderna beskrivning är bra, för den som vill begripa sig på praktisk litografi. Som bibliotekarie läser jag sällan böcker, möjligtvis endast det som jag för stunden behöver.

Hästplanscher Hästplanschdetalj

De här hästplanscherna finns i boksamlingen på liggande format och är bra exempel på hur litografi ser ut, tecknade med fet krita. De mäter 75 x 108 cm. Centraltryckeriet brann ju och gick sedan upp i SLT – Esselte.

Hästdetalj2 Hästplansch_detalj

Själva tryckformen var av tysk kalksten, men kunde också vara av zinkplåt. I Gust. Carlssons katalog från 1900 finns en lång lista på stenar som de sålde vid förra sekelskiftet. Den största stenen som redovisas var 105 x 135 cm.

GCarlsson   GCarlsson1900

Vi har sett en liten anatomisk flerdimensionell häst i en bok från 1911 och via en länk Litografiska museets plansch från 30-talet. Därtill hästars yttre form på planscher av tunt papper. Men alla tecknade hästars anatomi i tryck är inte frambringade med hjälp av litografins fria stil.

GCarlsson  Slipmaskin

Tack vare att jag la en lapp på Pia Carlssons skrivbord, med en fråga utifall att hon sett någon häst i boksamlingen under sina 30 år, kommer vi snart få se en hästs anatomi igen. Den är nåt i hästväg…

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Hästens anatomi i tryck

Boken Häst i bok Hästen_lilla_boken

Den här tredimensionella hästen som är utvecklingsbar finns med i en veterinärmedicinsk bok från 1911, som jag spårade upp genom att gå ned ”på fack” och bläddra i böcker på en underavdelning till Medicin. En veterinär behövde ju känna till hästen anatomi, så det här är ju en seriös återgivning av djurets inre organ.

Boken trycktes på Nordiska bokförlaget i Stockholm. Under den stund jag beundrat djuren, i vanligt bokformat, har jag inte kunnat se var illustrationerna är gjorda och inte av vem. Det kan som så ofta i böcker och småtryck röra sig om ett osignerat hantverk. Men kanske finns uppgifterna kvar i någon gömma.

Hästen_lillaboken Häst_1911

Hur det går till när man tecknar ett djurs inre är en fråga som jag funderat på ett tag. Och pratat med kollegor om. Så redan nu vill jag tacka Pia Carlsson, Östen Hedin och Solveig von Essen för input. Jag kommer lämna några  pusselbitar till detta spörsmål, framöver.

Anledningen till grubblerierna kring hur man avbildar en hästs anatomi hänger ihop med att det på Litografiska museet i Sundby gård, där jag håller till ibland på fritiden, finns en fin plansch med en häst på. Den är från 1930-talet. Och jag har liksom många fått frågan var Göte Lindkvists häst är tryckt, och ingen fråga är främmande för mig eller KB. Men för min egen del är avbildningsproblemet mer intressant.

En sak vet jag och det är att det var oerhört skickliga personer inom repro och tryck som framställde dessa illustrationer. Ateljé- och presspersonal åstadkom ett ofattbart hantverk. Det går an att ha preparerat utmärkta bilder, men de ska trycktas perfekt också. Och bokbinderiet gjorde ett bra efterbehandlingsjobb. Mycket träning och lång erfarenhet krävdes. Talang, tålamod och envishet. Noggrannhet. Ett teamarbete för att tillverka en tryckt produkt.

Fortsättning följer…

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar