Tekniken, den kommer och den går

BandspelarteknikDet här lilla trycket från Magnussons radio och tv  år 1966 förmedlar verkligen detta faktum att tekniken åldras oerhört snabbt. Kursen i bandspelarteknik som här erbjuds är på tjugo timmar fördelade på flera kurstillfällen. Det första kurstillfället har rubriken: Möte med ett modernt underverk, bandspelaren och bandspelarens uppbyggnad.

 

Publicerat i Okategoriserade, Vardagstryck | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Låt det spira

Ur det äldre affärstrycket har några särskilda affärsområden brutits ur och tilldelats alldeles egna sviter i samlingen. Exempel på sådana affärsområden är: Medicin, Sprit, Grammofon -Musik och även Fröhandel. Indelningen har senare övergivits för andra principer och i det senast inkomna vardagstrycket står i stort sett alla företag som tillverkar och säljer produkter uppställda i en enda svit från A-Ö.

Hur som helst -fröhandelkatalogerna bär på alldeles underbara löften om sommar. Just denna katalog från Asmundtorps plantshop var aktuell sommaren 1966. Ett par sidor av katalogen har tillägnats det allra hetaste: städsegröna växter. Exempel på sådana: olika typer av en, lärk, tuja, cypress och blågran.

Asmundtorps_plantshop_1

Asmundtorp_plantshop_2

 

Publicerat i Vardagstryck | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Kalender från Lundgrens rör AB

Med benäget tillstånd från Lundgrens rör AB publicerar jag några bilder från deras kalender för år 2015. En riktigt rolig kalender där man har inspirerats både av olika filmtitlar och den egna verksamheten. Det är bara fantasin som sätter gränsen! Almanackor (Deweykod 529.3) är en stor kategori på Vardagstryck. Utgivarna varierar; allt ifrån företag som ser den egna kalendern som reklam och marknadsföring till hembygdsföreningar som ger gamla fotografier nytt liv genom att trycka en årlig almanacka.
Här ger jag er alltså nytolkningar på två kända filmtitlar!

 

framsidantermostatoragent_007

Publicerat i Vardagstryck | Etiketter | Lämna en kommentar

Sorgbrev

Sorgbrev2 Sorgbrev_kapslar

Sorgbrev3 Sigill2 Sigill

Dag M. Hermfelt

Dag_M_Hermfelt  Sorgbrev

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Kunglig ritual

Kungliga cermemonier

Tryckt av Peter Momma

Återfinns på: Kulturhistoria Kungliga ceremonier

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Långa skärmmössor

Cyklister_1908

De här två cyklisterna med sina kepsar
dök upp på sista sidan i en katalog från 1908.
De stretar på.

Illustrationen är en bild gjord i kliché som mäter 2,5 x 1 cm,
så det är ett mycket litet pynt.
Gjord med finess och humor, av en idag okänd anställd.

Abrahamssons ur

En P. Abrahamson i Falköping var det som sålde
klockor, instrument, skivspelare och cyklar.
Och han hade varit nästan 25 år i yrket som urmakare vid den här tiden.
Karln var specialist på mekanik alltså.

Mångfaldigade broschyren gjorde Falköpingspostens tryckeri.
Tidningar trycktes i högtryckspressar en gång,
så i detta tryckeri fanns maskiner för smärre trycksaker.
Dagstidningen var nog inte heller så omfattande…

Broschyr

Ovan ett nedslag i en box med trycksaker.

Idag har jag nämligen börjat katalogisera affärstrycket 1900-1920 format 8:o
och det kommer ta flera år. Och det är väldigt kul,
för varje box är proppfull med finfina blad, foldrar och broschyrer
som jag kan titta på.
Den gamla hantverksskickligheten kombineras med nya tekniker,
vilket leder till trycksaker av mycket god kvalité.
Anpassade till sitt ändamål.

Gårdagens trycksaker kan jag således jämföra med dagens.

Publicerat i Okategoriserade, Vardagstryck | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Blixtlås

Blixtlås1931

började tillverkas i Sverige 1931.

Grusums Grusumsbruk

Publicerat i Vardagstryck | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Blixtlås

Terpentinkaramell eller nougatsvan, någon?

Tänk om man kunde åka tidsmaskin och få prova alla läckerheter som fanns på Pehr Marcus konditori i Helsingborg 1888.

Konditori_01                Konditori_02

 

 

 

 

 

 

Vad blir du mest sugen på? ”Schweitzerhydda af Mareng, Nougat eller Marzipan fylld med glace eller blamange”, ”Mareng d’Suise” i form av pyramid, korg, muff, tärning eller tårta eller ”Svan af Nougat och spunnet socker, fylld med blamange”? Blamange är en kräm av mandel, socker, grädda och gelatin som kan smaksättas på en mängd olika sätt om du undrar.

Konditori_03

Gällande karamellerna verkar smaksättningen har spårat ut lite. Hallon, malt och mandel är inga konstigheter. Men karagen och terpentin kan jag inte föreställa mig att någon vill tugga i sig. I Carl J. Grafströms bok Konditorn från 1892 står att terpentin ”Användes af sockerbagaren knappt till annat än s.k. terpentinkarameller”. De sades vara bra mot lunginflammation. Undrar hur de smakade?

I den utvikbara foldern löper längst ner texten ”Som jag under en följd af år biträdt hos Stockholms förnämsta konditorer kan jag presentera goda varor och efter nutidens fordringar, med allt som till yrket hörer i naturliga och väl afpassade smaker”. Så låter yrkesstolthet och erfarenhet i kombination.

Konfekt för dagen kallas i foldern för effimärer. Efemärt, tillfälligt, tryck är en annan benämning för vardagstryck. Underbart är kort. Kanske särskilt när man äter goda bakverk?

Vill du beställa fram trycket och sukta lite mer så återfinns det på hyllplacering Affärstryck 1800-tal 8:0.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Terpentinkaramell eller nougatsvan, någon?

Bland hawaiigitarrister och ekvilibrister

Folkets Parkers Centralstyrelsers Artistkataloger från 1937 till 1952 är fulla av häpnadsväckande akter att fundera och fantisera över. Via artistförmedlingen kunde man boka allt från dragspelsorkestrar och trubadurer till karnevalsarrangörer och konstcyklister, både inhemska och från andra länder. I ett gråmurrigt vinterväder känns det eskapistiskt att fantisera om att lyssna på ”pigga och glada originalkupletter”, se ett ”excentriskt snabbmålningsnummer” eller varför inte en ”luftakt i Minitayr-Eiffeltorn med effektfull roterande belysning”. Här nedan följer några akter från 1937 års katalog som särskilt fångat min uppmärksamhet.

Hur kommer man på att jonglera med paraplyer? Det ser lekfullt och livsfarligt ut samtidigt. Joseph Blank Company var specialister på att jonglera med jonglörer stående på varandra. Mycket mer om jonglering finns att läsa i eJuggle, och bilder på när Blanks kompani jonglerar stående på varandra finns här .

114

Jenny Jaeger som föddes 1909 i Odessa var en av världens främsta kvinnliga jonglörer. Hon är den enda kvinnan som kunnat jonglera med 10 bollar samtidigt. Du kan se en kort film med utdrag från hennes jonglerande 1930 i Circopedia.

193

Hur dramatiska är inte Max von Rhodin och Madame Trilby? Monokel och svart katt andas drama och känns väldigt tyskt 30-tal tycker jag. Max von Rhodin var för övrigt far till Carl M A Rhodin, grundaren av cirkus Brazil Jack.

140

1933 blev Cassy prisvinnare vid Svenska Mästerskapet i trolleri på Nöjesfältet i Stockholm. Han var både fingerfärdig och mästerlig i att prata illusionistiskt till publiken. Vill du själv öva i hans anda så kan du läsa böckerna som Cassy utgav 1936 ”Den moderne Trollkonstnären”  och ”Lärobok i buktaleri”. Överdrivet användande av utropstecken ses ofta ner på, men är det inte lite effektfullt ändå?

179

Vill du se mer från artistkatalogerna  så kan du beställa fram dem från vardagstryckssamlingen, hyllplaceringen är Teater Kvasi. Är du skeptiskt lagd och vill kunna avslöja tricks, eller bemästra dem själv, så är Dunninger’s Complete encyclopedia of magic kanske boken för dig. Själv vill jag gärna förtrollas och låta tillvaron bli magisk.

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Bland hawaiigitarrister och ekvilibrister

Respass Alingsås-Stockholm

respass

Att man behöver skaffa ett pass för att resa någonstans är absolut inget nytt påfund. I våra samlingar har vi ett antal fina så kallade respass från främst 1700-1800-tal. Det var Gustav Vasa som införde ”passtvång” för medborgare som ville förflytta sig utanför den egna länsgränsen. Motivet var att man ville ha kontroll över människors förflyttningar i orostider. Man fick alltså snällt pallra sig in till stadens Magistrat beväpnad med en bra motivering för sin resa. För varje ny tripp behövdes ett nytt respass.

Det var naturligtvis svårt, kanske omöjligt, för exempelvis tiggare att få godkänt från Magistraten. Tiggeri var länge förbjudet. Socknarna kunde dock godkänna tiggeri om den tiggande var bördig från socknen. Vågade man sig då iväg utan respass fanns en uppenbar risk att bli gripen och återbördad till hemmasocknen. Säkert måste passet visas upp vid flera tillfällen under resan; härbärgena var tvungna att rapportera in sina gäster, skjutskarlarna ville nog se att man hade tillstånd att färdas, arbetsgivaren ville se att man anställde en pålitlig person och prästen ville troligtvis kontrollera status innan han folkbokförde. Till exempel.

Dessa dokument vittnar således om en minutiös kontroll över medborgaren, där bokstavligen varje steg (utanför en given geografisk gräns) kontrolleras. Dock kommer herr Casper Langlett ganska lätt undan, i mitt tycke. Han behöver inte specificera sina planerade förehavanden i Stockholm utan endast ”egna, angelägne ärender”.  I andra pass i samlingen, som tillhört exempelvis gesäller, är ärendet alltid specificerat. Att man ska söka jobb är den vanligaste motiveringen. Även ett signalement kan finnas med på personen ifråga. Allt för att underlätta passkontrollen.

Trycksaken hittar man på Div. äldre småtr. (Fol)

Publicerat i Vardagstryck | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Respass Alingsås-Stockholm