Kalender från Lundgrens rör AB

Med benäget tillstånd från Lundgrens rör AB publicerar jag några bilder från deras kalender för år 2015. En riktigt rolig kalender där man har inspirerats både av olika filmtitlar och den egna verksamheten. Det är bara fantasin som sätter gränsen! Almanackor (Deweykod 529.3) är en stor kategori på Vardagstryck. Utgivarna varierar; allt ifrån företag som ser den egna kalendern som reklam och marknadsföring till hembygdsföreningar som ger gamla fotografier nytt liv genom att trycka en årlig almanacka.
Här ger jag er alltså nytolkningar på två kända filmtitlar!

 

framsidantermostatoragent_007

Publicerat i Vardagstryck | Etiketter | Lämna en kommentar

Sorgbrev

Sorgbrev2 Sorgbrev_kapslar

Sorgbrev3 Sigill2 Sigill

Dag M. Hermfelt

Dag_M_Hermfelt  Sorgbrev

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Kunglig ritual

Kungliga cermemonier

Tryckt av Peter Momma

Återfinns på: Kulturhistoria Kungliga ceremonier

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Långa skärmmössor

Cyklister_1908

De här två cyklisterna med sina kepsar
dök upp på sista sidan i en katalog från 1908.
De stretar på.

Illustrationen är en bild gjord i kliché som mäter 2,5 x 1 cm,
så det är ett mycket litet pynt.
Gjord med finess och humor, av en idag okänd anställd.

Abrahamssons ur

En P. Abrahamson i Falköping var det som sålde
klockor, instrument, skivspelare och cyklar.
Och han hade varit nästan 25 år i yrket som urmakare vid den här tiden.
Karln var specialist på mekanik alltså.

Mångfaldigade broschyren gjorde Falköpingspostens tryckeri.
Tidningar trycktes i högtryckspressar en gång,
så i detta tryckeri fanns maskiner för smärre trycksaker.
Dagstidningen var nog inte heller så omfattande…

Broschyr

Ovan ett nedslag i en box med trycksaker.

Idag har jag nämligen börjat katalogisera affärstrycket 1900-1920 format 8:o
och det kommer ta flera år. Och det är väldigt kul,
för varje box är proppfull med finfina blad, foldrar och broschyrer
som jag kan titta på.
Den gamla hantverksskickligheten kombineras med nya tekniker,
vilket leder till trycksaker av mycket god kvalité.
Anpassade till sitt ändamål.

Gårdagens trycksaker kan jag således jämföra med dagens.

Publicerat i Okategoriserade, Vardagstryck | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Blixtlås

Blixtlås1931

började tillverkas i Sverige 1931.

Grusums Grusumsbruk

Publicerat i Vardagstryck | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Terpentinkaramell eller nougatsvan, någon?

Tänk om man kunde åka tidsmaskin och få prova alla läckerheter som fanns på Pehr Marcus konditori i Helsingborg 1888.

Konditori_01                Konditori_02

 

 

 

 

 

 

Vad blir du mest sugen på? ”Schweitzerhydda af Mareng, Nougat eller Marzipan fylld med glace eller blamange”, ”Mareng d’Suise” i form av pyramid, korg, muff, tärning eller tårta eller ”Svan af Nougat och spunnet socker, fylld med blamange”? Blamange är en kräm av mandel, socker, grädda och gelatin som kan smaksättas på en mängd olika sätt om du undrar.

Konditori_03

Gällande karamellerna verkar smaksättningen har spårat ut lite. Hallon, malt och mandel är inga konstigheter. Men karagen och terpentin kan jag inte föreställa mig att någon vill tugga i sig. I Carl J. Grafströms bok Konditorn från 1892 står att terpentin ”Användes af sockerbagaren knappt till annat än s.k. terpentinkarameller”. De sades vara bra mot lunginflammation. Undrar hur de smakade?

I den utvikbara foldern löper längst ner texten ”Som jag under en följd af år biträdt hos Stockholms förnämsta konditorer kan jag presentera goda varor och efter nutidens fordringar, med allt som till yrket hörer i naturliga och väl afpassade smaker”. Så låter yrkesstolthet och erfarenhet i kombination.

Konfekt för dagen kallas i foldern för effimärer. Efemärt, tillfälligt, tryck är en annan benämning för vardagstryck. Underbart är kort. Kanske särskilt när man äter goda bakverk?

Vill du beställa fram trycket och sukta lite mer så återfinns det på hyllplacering Affärstryck 1800-tal 8:0.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Bland hawaiigitarrister och ekvilibrister

Folkets Parkers Centralstyrelsers Artistkataloger från 1937 till 1952 är fulla av häpnadsväckande akter att fundera och fantisera över. Via artistförmedlingen kunde man boka allt från dragspelsorkestrar och trubadurer till karnevalsarrangörer och konstcyklister, både inhemska och från andra länder. I ett gråmurrigt vinterväder känns det eskapistiskt att fantisera om att lyssna på ”pigga och glada originalkupletter”, se ett ”excentriskt snabbmålningsnummer” eller varför inte en ”luftakt i Minitayr-Eiffeltorn med effektfull roterande belysning”. Här nedan följer några akter från 1937 års katalog som särskilt fångat min uppmärksamhet.

Hur kommer man på att jonglera med paraplyer? Det ser lekfullt och livsfarligt ut samtidigt. Joseph Blank Company var specialister på att jonglera med jonglörer stående på varandra. Mycket mer om jonglering finns att läsa i eJuggle, och bilder på när Blanks kompani jonglerar stående på varandra finns här .

114

Jenny Jaeger som föddes 1909 i Odessa var en av världens främsta kvinnliga jonglörer. Hon är den enda kvinnan som kunnat jonglera med 10 bollar samtidigt. Du kan se en kort film med utdrag från hennes jonglerande 1930 i Circopedia.

193

Hur dramatiska är inte Max von Rhodin och Madame Trilby? Monokel och svart katt andas drama och känns väldigt tyskt 30-tal tycker jag. Max von Rhodin var för övrigt far till Carl M A Rhodin, grundaren av cirkus Brazil Jack.

140

1933 blev Cassy prisvinnare vid Svenska Mästerskapet i trolleri på Nöjesfältet i Stockholm. Han var både fingerfärdig och mästerlig i att prata illusionistiskt till publiken. Vill du själv öva i hans anda så kan du läsa böckerna som Cassy utgav 1936 ”Den moderne Trollkonstnären”  och ”Lärobok i buktaleri”. Överdrivet användande av utropstecken ses ofta ner på, men är det inte lite effektfullt ändå?

179

Vill du se mer från artistkatalogerna  så kan du beställa fram dem från vardagstryckssamlingen, hyllplaceringen är Teater Kvasi. Är du skeptiskt lagd och vill kunna avslöja tricks, eller bemästra dem själv, så är Dunninger’s Complete encyclopedia of magic kanske boken för dig. Själv vill jag gärna förtrollas och låta tillvaron bli magisk.

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Respass Alingsås-Stockholm

respass

Att man behöver skaffa ett pass för att resa någonstans är absolut inget nytt påfund. I våra samlingar har vi ett antal fina så kallade respass från främst 1700-1800-tal. Det var Gustav Vasa som införde ”passtvång” för medborgare som ville förflytta sig utanför den egna länsgränsen. Motivet var att man ville ha kontroll över människors förflyttningar i orostider. Man fick alltså snällt pallra sig in till stadens Magistrat beväpnad med en bra motivering för sin resa. För varje ny tripp behövdes ett nytt respass.

Det var naturligtvis svårt, kanske omöjligt, för exempelvis tiggare att få godkänt från Magistraten. Tiggeri var länge förbjudet. Socknarna kunde dock godkänna tiggeri om den tiggande var bördig från socknen. Vågade man sig då iväg utan respass fanns en uppenbar risk att bli gripen och återbördad till hemmasocknen. Säkert måste passet visas upp vid flera tillfällen under resan; härbärgena var tvungna att rapportera in sina gäster, skjutskarlarna ville nog se att man hade tillstånd att färdas, arbetsgivaren ville se att man anställde en pålitlig person och prästen ville troligtvis kontrollera status innan han folkbokförde. Till exempel.

Dessa dokument vittnar således om en minutiös kontroll över medborgaren, där bokstavligen varje steg (utanför en given geografisk gräns) kontrolleras. Dock kommer herr Casper Langlett ganska lätt undan, i mitt tycke. Han behöver inte specificera sina planerade förehavanden i Stockholm utan endast ”egna, angelägne ärender”.  I andra pass i samlingen, som tillhört exempelvis gesäller, är ärendet alltid specificerat. Att man ska söka jobb är den vanligaste motiveringen. Även ett signalement kan finnas med på personen ifråga. Allt för att underlätta passkontrollen.

Trycksaken hittar man på Div. äldre småtr. (Fol)

Publicerat i Vardagstryck | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Flygande blad från Fellers luftballong

Flygande blad

Det här flygbladet trycktes i 2000 exemplar
och släpptes ned från en luftballong 1889.
En mycket omtalad händelse.

Bladet gör reklam för starka drycker av ett visst varumärke,
på ett humoristiskt sätt.

Jag och min kollega Fredrik Eriksson fångade upp det
ur en udda box med affärstryck
som innehöll trycksaker som saknade företagsnamn.

På gott humör blev vi efter denna återupptäckt!
Nyfikenhet och blick för rara objekt krävs
för att få syn på ett sådant här dolt blad i samlingen.

Sedan ringde vi på Östen Hedin som kom farande i magasinet
med en bok om tidiga flygande färder.
Han läste högt ur den om brutna ben och vyer från hög höjd.

Således en trycksak från en annan tid utan flygmaskiner
då flygblad verkligen flög
och inte delades ut på gatan eller via Facebook.

Östen   Boken

Ny placering: Kommunikation Luft.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Bilder på väskor – litografi och högtryck

Runanslitografiska2kataloger    KlicheNorstedts

På en katalog, som är gjord av Runans litografiska anstalt, finns en man som bär på väskor. Den illustrationen är litograferad för att särskilt marknadsföra Gahms modeller.

Skulle man använda trycktekniken högtryck gjordes kliché av en bild på en specifik väska. Ett annat tekniskt förfarande. Men det fanns också standardklichéer att köpa för den som nöjde sig med en bild på en väska, vilken som helst. Bara för att dekorera med. I Norstedts klichéavdrag på papper finns bilder, som exempelvis på en man som kånkar på en koffert. Men en sådan var ju inte användbar i Gahms katalog med mängder av väskmodeller, även om den tryckts i högtryck.

Göteborgslitografiska Wald_zachrissonsboktryckeri

På den ljusare katalogen finns en koffert och en trave med väskor som är tryckt av Göteborgs litografiska anstalt 1896. Samma illustration dyker upp senare 1899 på en priskurant med gröna blomsterslingor som är tryckt av Waldemar Zachrissons boktryckeri. Men de gröna väskorna är nu bearbetade, men det är samma grundbild. Gahms väskfabrik måste ha lämnat den vidare till nästa tryckeri. Först ett litografisk tryckeri och sedan till ett boktryckeri.

Göteborgslitografiska2   Wezäta

Att bilden på kofferten och de mindre väskorna har ändrat utseende bör bero på att den först trycktes litografiskt och sedan med högtrycksteknik. Eller hade man en litografisk press i boktryckeriet också? Jag kan inte räkna ut hur det gått till.

Wald_zachrissonsboktryckeri   Runanslitografiska2kataloger

I priskuranten med de gröna blomsterslingorna från boktryckeriet står det att man inte har hunnit göra några fler bilder till prislistan ännu. Så det är den brandgula från Runans litografiska tryckeri som kompletterar listan och som innehåller de säljande bilderna på Gahms tillverkade väskor.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Bilder på väskor – litografi och högtryck