Handbok i boktryckerikonsten

ljusbild

Fahlgrén berättar i sin inledning att: ”Under de tider jag innehade condition i Leipzig, 1843 och 1846, gjorde jag, biträdd af skickliga kamrater, de första utkasten till denna bok, och har sedemera för utarbetningen af densamma begagnat de bästa handböcker jemte andra skrifter som angå boktryckerikonsten.”

Carl Isac Fahlgrén skrev 1853 en bok om konsten att sätta böcker på tryckerier. Alltså om hur man arbetade med de lösa gjutna typerna, bokstäverna, för att det skulle bli en text som man sedan tryckte. Om sättarens arbete skriver han vackert: ”… att de ord och meningar hvilka han sammansätter äro stundom sådana att de, sedan de blifvit tryckta och utspridda, utgöra en helande balsam för själsqval samt visa den efter salighet längtande menniskoanden rätta vägen till Himmelen…”.

duodes

I boken finns många sidor med ”Reglor för placering af Columner”. Principer som bygger på ett pappersarks storlek och hur texten och sidorna ska tryckas och skäras för att bli en bok där sidorna hamnar på sina rätta platser. Storlekar som octav 8:o, quarto 4:o och duodes är klassika format på bibliotek.

Man kan fundera på varför Fahlgrén stavar sitt namn med en accent över bokstaven e. Utan extra tecken hade efternamnet nästan uttalats på samma sätt. En förklaring kan vara att han gillade typografi.

Miljoner trycksaker i vardagstryckets samling består av text som är ihopplockade av lösa bokstäver – vilket arbete! Eller med hjälp av sättmaskin.

– De rödbruna fläckarna på papperssidorna i boken kan vara så kallad foxing (räv=fox). Men det är ett luddigt begrepp.

Boken med det blindpressade bokbandet, måste beställas fram från boksamlingen.

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.