Uppslagsverket ”Ugglan”

Texterna till uppslagsorden i Nordisk familjeboks uggleupplaga går inte av för hackor. Det här verket trycktes 1912 på uppslagsverkets eget tryckeri. Artiklarna är signerade och det finns en förteckning på medarbetarna, vilket gör att man kan ta reda på vem som skrev under ett uppslagsord.

Den kloka ugglan – ett tecken på visdom. Om än ibland en smula förlegad, men som ger en hint om hur man  beskrev saker och företeelser för hundra år sedan.

Till vänster om det röda bokbandet syns klichén till det förgyllda motivet som finns på ryggen, där ibland själva ugglan. Metalldelen ingår i en samling (288 Kl 1) med klichéer från Stockholms borgargille.

Rättelse:
Jag har dragit mig till minnes vad Kristina Lundblad skriver i sin avhandling ”Om betydelsen av böckers utseende” och vill göra en korrigering. Det som syns till vänster ska kallas för en pressförgyllningsplatta. Plattan är gjord av metall som tål hög temperatur. Anledningen till att jag valde ordet kliché beror delvis på min okunskap och delvis på hur samlingen benämns. Och jag läste Lundblads avhandling under en semestervecka i Turkiet och jag har inte haft tid att memorera alla nyttiga uppgifter som finns i den.

Från Gust. Carlssons katalog 1890.

I katalogen finns bilder på olika typer av förgyllningspressar. Det står att de är försedda med anhängplatta för fästande av typer eller tryckplatta. Kan levereras med värmbar presskubb. Det talas om; inskjutningsplattan.

 

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Uppslagsverket ”Ugglan”

  1. Pingback: Leonore ovanligt även i KB | Om samlingar och bevarande