Michael Twymans artikel om litograferad text

I vardagstryckets samling finns småtryck vars text är litograferad. Texten är alltså inte boktryck. Den kan istället vara graverad med maskin eller med verktyg. Stengravyr. Eller skriven för hand med stålpenna antingen rättvänd och sedan övertryckt eller spegelvänd direkt på stenen. Dessutom kan orden bestå av bokstäver tecknade med pensel, vilket mer liknar kalligraferade kompositioner.

Detalj från ett ettbladstryck.

Kursiv text är intressant. Man måste studera detaljer noggrant och gärna inhämta andra personers bedömningar för att eventuellt komma på vilken eller vilka metoder som har använts. Mycket förblir olöst. Det ska tydligen vara så att det inom litografi är omöjligt att se om en text är skriven först rättvänd på ett specialpapper eller skriven felvänd för hand direkt på stenen. Såvida man inte har uppgifter om tillvägagångssätt. Stämmer det?

Eventuellt återkommer jag med exempel på småtryck med text satt med kursivt typsnitt och text som med största sannolikhet är skriven för hand eller graverad. Det fanns en maskin, pantografen, som använde metallmallar med bokstäver vid stengravyr.

Michael Twyman, som idag är professor emeritus, höll i Stockholm en intressant föreläsning om äldre böcker som är helt litograferade. Både bild och text. Den publicerades därefter i Biblis årsbok 1995/1996 som en artikel. Jag visar två bilder från hans artikel;  ”Early lithographed books”.

Twyman_Biblis1

Twyman_Biblis2

Observera att skillnaderna oftast inte är så här tydliga. Och Twymans artikel rör specifika fall och helt litograferade böcker. Han vill vara överdrivet tydlig. Jag tycker inte man ska använda dessa bilder som mallar för tolkning – det är mer komplicerat än så här vanligtvis. Men de metoder han skriver om är:

1. ”… in reverse on the stone…”
2. ”… the use of the transfer method…”
3. ”… the use of type, and was an attempt to emulate the authorithy of the letterpress book.”

Om metod 2, övertryck, skriver han: ”… was the easiest and most common way of working, but normally involved some loss of quality and element of risk…”.

Litografin hade några fördelar, som att det var billigt att trycka på sten (eller plåt) och att man kunde göra det relativt snabbt. Och det var smidigt att helt integrera bild med text. En inte helt oviktig faktor var att om hantverkarna skrev direkt på stenen, så slapp man ett moment. Och på tryckerierna kunde det finnas anställda som var vältränade i spegelvänd textning. Man strävade efter hög kvalité.

När man läser engelska artiklar bör man tänka på att Sverige i många avseenden var efter i teknikutvecklingen. London var på 1800-talet tryckeriernas metropol.

I Björn Dals bok ”Bild i bok” finns lättbegripliga genomgångar av de vanligaste grafiska teknikerna.

Det här inlägget postades i Vardagstryck och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.